Anslutningar och packningar

I alla system som bär vätskor är täta anslutningar och packningar mycket viktiga, särskilt i system som är i nära anslutning till elektricitet eller elektronik då kortslutningar inte bara kan orsaka skador på komponenterna utan även dödliga stötar och bränder. Därför är det viktigt att välja slangar eller rör av rätt storlek till de anslutningar som vattenkylningssystemet har, så att allting kan sluta tätt utan läckage.

Om man använder metallrör som estetiskt val för sitt vattenkylningssystem bör man vara medveten om riskerna med att blanda olika metaller, då några kan orsaka korrosion vid nära kontakt med varandra om deras elektriska potentialskillnad är för stor. De agerar då nästan likt ett batteri, med elektroner som flödar från den ena metallen till den andra, vilket orsakar korrosion som kan leda till läckage. Det är i så fall bättre att hålla sig till bara en metall eller särskild legering när man utformar sitt system. Kopplingar av mässing och koppar ska inte blandas med rör av aluminium eller lod bestående av tenn, exempelvis.

Många anslutningar är utformade för att skruvas ihop, och i och med detta bör man hålla i åtanke att inte skruva åt för hårt. Det är bättre att förlita sig på en bra packning än att dra sönder gängorna på endera änden av kopplingen.

Packningar består av flexibla material såsom gummi eller silikon eftersom dessa kan komprimeras vid kontakt och därmed skapa tät kontakt mellan två lager av metall eller andra hårda material. Detta är viktigt, eftersom metall krymper och expanderar vid temperaturförändringar, visserligen inte markant vid temperaturintervallerna som är normala inuti en dator, men ändå tillräckligt för att skapa läckage över tid om det inte finns något fjädrande material mellan som kan anpassa sig efter dessa fluktuationer. Se till att alla kopplingar har en packning någonstans, på den ena eller andra anslutande komponenten, så att du kan känna dig trygg över att systemet inte bör läcka.

Radiator, vattenpump och kylmedium

En radiator är del av ett system, ofta innehållande vatten, som transporterar värmeenergi från en del av systemet till kringluften. Den kan också ses som en typ av kylfläns med cirkulerande vatten inuti då deras utformning är som en mängd platta rör, utformade för att öka radiatorns yta som är i kontakt med luften och därmed effektivare sprida värmen. Traditionellt sett kallas de för element eller värmeelement och används till att värma upp hus vid kallt väder, men de kan även ha funktionen att avleda värme från ett kylsystem. För bästa effekt bör radiatorn vara tillverkad av ett väl värmeledande material så att den avger värmen så effektivt som möjligt. För att öka dess effekt kan luften kring radiatorn cirkuleras med hjälp av fläktar, vars hastighet kan justeras efter kylsystemets temperatur för att hålla denna inom rimlig nivå i lite mer avancerade system.

Innan en radiator installeras bör den sköljas igenom så att eventuella partiklar från tillverkningen tvättas bort och därmed inte kommer att påverka kylningen eller skada vattenpumpen.

Vattenpumpens kapacitet är också ganska viktig för kylsystemets effektivitet. Det är något viktigare i högpresterande system som kan generera högre temperaturer och därför behöver effektivare kylning för att stanna inom det optimala temperaturintervallet, vilket bör hållas under 70 grader vid längre sessioner och definitivt under 100 grader Celsius för att bevara elektronikens livslängd. Det är svårt att hitta värden för de olika vattenpumparnas flödeskapacitet, så man kan nog räkna med att kundrecensionerna är bra att förlita sig på för systemets generella effektivitet.

Det är inget genidrag att köra med vanligt kranvatten i ett kylsystem, eftersom det lätt bildas alla möjliga biofilmer på insidan av vattenledningarna på grund av temperaturen. Det är bättre att använda destillerat eller avjoniserat vatten. Använd inte alkohol eftersom denna vätska degraderar hållbarheten hos gummipackningar, plastslangar och liknande mycket snabbare än vatten gör och dessutom inte har samma värmekapacitet. Liksom i kylaren i en bil är det inte ovanligt med tillsatser för att ändra sammansättningen något, men för datorkylning är det sällan för att undvika att systemet fryser och snarare för att verka antimikrobiellt, antikorrosivt och samtidigt kanske färga kylvätskan för en intressantare look. Spädningsinstruktioner finns i manualen för vätsketillsatsen. Eftersom vattenblock och slangar ofta är transparenta ger det stora möjligheter till självuttryck i datorns belysning, om det är något av intresse.

Med eller utan extra radiator?

Färdigbyggda vattenkylningssystem inkluderar oftast bara en liten radiator monterad på en serie fläktar. En radiator innebär helt enkelt en serie rör som sprider värme till omgivningen. Fläktarnas uppgift är att cirkulera luften kring radiatorn så att vattnet i systemet kyls ner och sedan kan cirkuleras vidare tillbaka till processorn.

I ett system som du bygger ihop själv har du, beroende på ditt chassi, lite mer utrymme att lägga till extra komponenter såsom en reservoar och kanske till och med en radiator till, för ännu effektivare kylning. En extra radiator ger både mer vatten i systemet, vilket gör så att det tar längre tid innan det når temperaturer högre än rumstemperatur, och bättre kylningseffekt då radiatorerna kan seriekopplas. Tänk på att vara noga med slanganslutningarna, så att de är täta, om du kör med ett hemmamonterat system, och att det måste avluftas genom att köra kontinuerligt i ett dygn innan du kan montera in alla dina datordelar och återgå till normal användning.

Största frågan är om ditt system behöver den extra kylningskapaciteten som kommer av en extra radiator. För en vanlig Svenssonanvändare behövs inte vattenkylning över huvud taget, men för gamers på elitnivå, där varje millisekund räknas, kan det vara något att fundera på.

Nätaggregat

Ett nätaggregat är den del av datorn som ansluts via sladd till vägguttaget och därmed ger hela datorn ström. Det är således en av de viktigaste delarna i datorn, och måste ha tillräckligt hög kapacitet för att driva alla komponenterna. Om nätaggregatet inte har tillräckligt hög effekt kan det orsaka att datorn inte ens kan starta. Därför är det mycket viktigt att kontrollera nätaggregatets effekt är tillräckligt hög, särskilt om man plockar ihop datorn på egen hand.

Det måste inte bara kunna driva de grundläggande komponenterna för datorns funktion såsom moderkort och processor, minnen och grafikkort, utan måste också ha tillräckligt med överflödig kapacitet för att driva kylfläktar och andra kylsystem, eventuella LED-ljus och andra tillägg som man kanske vill göra.

När man testar ett vattenkylsystem är det bäst att inte ha de andra datorkomponenterna inkopplade till nätaggregatet, för att undvika kortslutningar som kan skada dem ifall kylsystemet faktiskt skulle läcka. Dock går det inte omedelbart att starta ett nätaggregat som inte är inkopplat till moderkortet och därför måste det “tjuvkopplas”. I vissa kit medföljer en adapter som gör detta åt dig, vilket reducerar riskerna med denna procedur radikalt, men det går också att följa instruktionerna på denna forumpost. Använd sunt förnuft vid alla processer som inkluderar modifikation av elektronik, temporär eller ej.

Chassi

En sak som inte går att ignorera när du funderar på att installera ett vattenkylningssystem i din dator är om du ens har plats för det. Delarna till vattenkylning, oavsett om du köper ett kit eller separata delar, kommer att ta upp en hel del plats inuti chassit och om detta inte har förutsetts kommer det vara en frustrerande historia att inhandla och sedan invänta det nya chassit som har plats för allting, särskilt om detta inte var del av budgeten.

Det rekommenderas inte att det bara precis finns plats för slangarna, utan att det finns ganska gott om utrymme för slangar med mera, så att inget kommer i kläm, veckas och kanske till och med börjar läcka på datorns komponenter. Dessutom är det mer estetiskt tilltalande om slangarna kan dras mer elegant.

Eftersom vattenkylning inte längre bara handlar om effektiv kylning utan också har blivit ett sätt att ge sin dator en speciell look kanske du vill investera i ett chassi med sidor av glas eller akryl, så att du kan visa upp din skapelse eller bara beundra den själv. Det är då också lätt att få en översiktsbild av systemet utan att behöva öppna upp datorn varje gång man vill kontrollera det.

Ledningar för vattenkylning

Det traditionella och mest praktiska valet för vattenkylning är helt vanlig plastslang. De är enkla att anpassa till rätt längd, relativt lätta att rengöra och man kan se i dem om vattnet i systemet bör bytas ut. Dessutom kan man använda färgat kylvatten för att få en intressant look för sitt system. Plastslangar kan medfölja i kit eller köpas i byggvaruhandel, och vilken tjocklek du behöver för ditt kylsystem anges i dess instruktioner. Man kan också använda gummislang, silikonslang, eller vilken annan typ av slang som helst så länge den följer de dimensioner som krävs av systemet.

Något som är något mer visuellt intressant är faktiska rör för vattenkylning. Dessa kan bestå av både glas eller metaller. De är svårare att hantera då de till sin natur inte är flexibla likt slangar och måste planeras mer detaljerat kring datorns övriga komponenter. Det går att utforma kylsystem med rör av alla möjliga material, men tänk på att inte kombinera vissa metaller såsom mässing med aluminium, då kontakt mellan dessa i kombination med vatten orsakar korrosion vilket leder till läckage. Det vill du absolut inte orsaka genom dålig planering. Det enklaste sättet att undvika den typen av korrosion är att använda rördelar och anslutningar av samma material så långt det går och att undvika att använda aluminium i kombination med andra metaller för ditt kylsystem så långt det går, eller använda uteslutande aluminium. Orsaken till korrosionen som kan uppstå mellan olika metaller är deras relativa elektriska potential, vilket om denna skillnad är för stor kan orsaka i stort sett vad som sker i ett batteri, där elektroner vandrar från den ena metallen till den andra och orsakar oxidation och reduktion. Dessa reaktioner påverkar metallens strukturella integritet, liksom rost gör för järn, så det är något du absolut vill undvika i ditt kylvattensystem.

Oavsett om du väljer slangar eller rör till ditt kylsystem är det viktigt att anslutningarna är täta, så se till att använda packningar av god kvalitet i rätt storlek när det hela monteras. Dra samtidigt inte åt för hårt så att eventuella plastdetaljer spricker, utan använd sunt förnuft.

När kylsystemet ska fyllas med vatten måste det köras separat från resten av datorns system i ett dygn så att det finns tid att upptäcka eventuella stora eller små läckor och åtgärda dessa utan att de andra komponenterna har skadats av kortslutning. En bra idé är också att lägga ut papper i botten av chassit så att det är enkelt att se var dessa eventuella läckor är.

Kyla servrar med självdrag

Ett rum med många servrar eller datorer blir snabbt varmt och för att de tekniska prylarna inte ska bli överhettade krävs det att det finns en bra kylning för systemen. Att kyla ner en vanlig persondator kräver inte lika mycket energi som en hel datorcentral men även en enda dator blir varm, vilket du säkert har märkt på din egen dator ibland.

[IMAGE=cnkvoocHKFMV.jpg]

Ett forskarteam från Rise SICS North bedriver forskning i Luleå på hur man kan minska energiåtgången när det gäller att kyla ner dataservrar och datacentraler. De har kommit på några fiffiga lösningar som i framtiden skulle kunna halvera energiåtgången för kylning av data. I en tid där el och energi är ett stort samtalsämne och miljötänket gör sig gällande är det viktigt att komma på lösningar även för tekniken, och inte bara för gemene mans villauppvärmning, stadens elnät eller för företagen.

Har du ett företag kanske du vill hitta en bra lokal, och din nästa lokal eller kontor kan du hitta med hjälp av Workaround som förmedlar kontor och lokaler. Surfa in på deras hemsida och ta en titt själv, du får dessutom hjälp med förhandling om hyra och utvärdering. Kan det bli enklare? Ska du ha lokalen till datacentral kan du dessutom behöva fundera på kylningen, så åter till den aktuella forskningen.

Använda självdrag

Vad forskarna har funderat över är om det går att kyla datorerna med hjälp av självdrag och en skorsten. Detta innebär att servrarna byggs ovanpå varandra och i en cirkel så att de skapar varm luft inuti cirkeln, bakom sig. Denna luft kommer att stiga upp genom skorstenen och vidare bort och det skapas då ett undertryck i rummet som kommer att suga in svalare luft i mekaniken som då kyls.

Ett krux med detta är att det tar en stund innan servrarna blir tillräckligt varma för att kunna producera värme som är tillräckligt varm för att luften ska stiga, och under tiden behövs kylfläktar som ändå kyler mekaniken. Det pågår även funderingar kring hur den varma luften ska kunna återanvändas, eller i alla fall värmen i luften. Det finns ventilationssystem med värmeåtervinning, och detta är något som forskarna tittar på för att kunna lösa biten med serverkylningen.

Energimyndigheten har gått in och sponsrat forskningsprojektet med över 3 miljoner kronor och förhoppningen är att det i framtiden ska gå att minimera kylningen med kylfläktarna och på det viset spara både pengar och energi.

Redan idag finns det flera exempel på spillvärme från datacentraler som kopplas in i fjärrvärmenätet men visionen är att kunna använda värmeåtervinningen till mer än det. Luften är ungefär 35 grader varm så den hade fungerat bra i växthus eller på andra ställen som behöver en högre temperatur. Vi får se vad framtiden har i beredskap, men en sak är säker. Datorvärlden har bara sett början ännu…

Att installera vattenkylning för en processor

Först måste du fundera på om du behöver vattenkylning över huvud taget. För de flesta datoranvändare är en kylfläns och fläkt fullt tillräckliga för att hålla din processor tillräckligt sval. Tänker du däremot överklocka din dator kommer vattenkylning att vara nödvändigt.

Du måste också fundera på om det finns plats i chassit, utan att slangarna böjs för snävt, vilket kan hindra vattenflödet och därmed systemets effektivitet. Mät och planera ut ditt vattenkylsystem i förväg för att undvika sådana enkla men frustrerande problem. Ta sedan ut alla komponenterna ur chassit så att du har plats att jobba.

Montera processorblocket på samma sätt som du skulle göra med en kylfläns för luftkylning, genom att först applicera lämplig mängd kylpasta (inte så mycket att det flyter ut runt kanten när blocket fästs, men tillräckligt för att täcka hela kontaktytan i ett tunt lager) och därefter fästa processorblocket som måste vara kompatibelt med sockeln. Det kan finnas en skyddande plastfilm på processorblocket, så glöm inte att ta bort denna innan installation.

Om du köper ett kit med en reservoar kan du behöva installera pumpen inuti denna om detta inte är gjort i förväg. Följ instruktionerna som medföljer kittet för att göra detta korrekt. Montera sedan reservoaren på dess fäste, som kan dubbla som kylfläns hos vissa tillverkare.

Skölj ur din nya radiator för att försäkra dig om att den är ren och fri från partiklar ifrån tillverkningen. Du kan installera en eller flera, beroende på hur effektiv kylning som kommer krävas av din maskin. Fläktarna kan fästas inuti eller utanpå chassit beroende på modell.

Installera sedan alla datorkomponenterna igen. Fäst eller placera vattenreservoaren på lämplig plats och kontrollera att alla anslutningar är åtdragna och täta innan du installerar vattenslangarna. Låt gärna slangarna vara lite längre än först beräknat eftersom det är lättare att kapa av från en slang som är för lång än att behöva en helt ny lång bit. Fäst slangarnas anslutningar noggrant. Försäkra dig om vilka kopplingar som är inlopp och utlopp och anslut sedan slangarna mellan delarna som ska kylas, radiatorn och reservoaren/pumpen.

Tjuvkoppling av nätaggregatet kan vara nödvändigt för att fylla och testa kylsystemet. Du kan tjuvkoppla nätaggregatet med bara ett gem eller en bit av en kabel som är avskalad i båda ändarna. Se till att nätaggregatets strömsladd INTE är ansluten innan du börjar. Du måste ansluta nätaggregatets vanligtvis gröna (eller om de inte är färgkodade, kabel nummer 14 på en 20-stiftskontakt eller 16 på en 24-stiftskontakt) “Power on”-sladd till en av grundkontakterna. Tydligare instruktioner finns via länken. Därefter kan du ansluta strömmen och slå på nätaggregatet. Då ska det starta och du kan köra enstaka komponenter såsom kylsystemet.

När nivån i reservoaren minskar, fyll på tills den slutar sjunka då detta innebär att systemet är fyllt. Låt det hela cirkulera i minst ett dygn för att kunna upptäcka eventuella läckage innan de andra datordelarna monteras. Lägg gärna papper i botten av datorn för att spåra mindre läckor. När testkörningen är klar är du redo att använda din dator som vanligt!

Förbyggt eller hemmabyggt vattenkylningssystem?

Många tillverkare av processorer, grafikkort och andra viktiga datordelar tillverkar också färdigbyggda vattenkylningssystem för dessa komponenter. Det finns också företag som är särskilt inriktade på att skapa tillbehör såsom kylsystem snarare än egna datorkomponenter som tillhandahåller färdigbyggda system. Är det värt investeringen att skaffa ett färdigbyggt eller bygga ditt eget vattenkylningssystem från ett kit eller kanske separata delar?

Mestadels handlar det om hur mycket arbete du vill lägga ner på projektet och hur mycket kustomisering du vill göra, men färdigbyggda processorkylare är vanligtvis något billigare. De färdigbyggda systemen handlar mestadels om processorkylning och har mycket lite möjlighet till självuttryck, om man inte räknar med deras frekvent närvarande RGB-funktioner. Om du bygger ihop ditt eget system har du friheten att välja att även kyla andra komponenter såsom grafikkortet genom samma kylningskrets, och även vilken färg du vill ha på kylvattnet. Monteringen av ett färdigt system är mycket enklare och kräver i stort sett samma kompetens som att installera ett luftkylningssystem, medan ett kit eller separata delar kräver mer arbete. Ett kit inkluderar ofta redan en radiator och reservoar, medan redan slutna system inte ger utrymme för lika mycket vatten att cirkulera.

Det beror alltså på vilken kylkapacitet din dator kräver, hur mycket frihet du vill ha med layouten och din motivation till bygget.

Industrilokaler på vita duken

I filmens värld är inspelningsplatser minst lika viktiga som karaktärerna för att handlingen ska lyfta. Miljöerna och framför allt lokalerna har förmågan att skapa fantastiska utrymmen som aldrig tidigare skådats samtidigt som de på ett mycket kusligt sätt kan spegla starka känslor som fruktan, rädsla och spänning. Framför allt industrilokaler är populära bland filmregissörer, inte minst när det gäller skräck och science fiction-genren. Helst ska lokalerna vara övergivna och ju mer slitna desto bättre. Den som istället vill renovera upp en gammal industrilokal till ett fantastiskt boende hittar prisvärda fönster hos Nettofönster på https://nettofonster.se/ samt dörrar i olika utföranden. I denna artikel ska vi titta närmare på industrilokaler i ett antal välkända filmer.

Industrikomplex

Stora varuhus, metallfabriker, sågverk, laboratorier, kärnkraftverk, sjukhus, tvätterier och slakterier får nytt liv i filmens värld och blir skådeplats för skrämmande upplevelser såväl som futuristiska landskap. Dessa kulisser kan med hjälp av ljussättning skapa en atmosfär som förstärker filmens budskap. Skuggorna, spindelnäten, de övergivna och kalla stålytorna, smutsiga kakelväggar och gamla industrifläktar bygger tillsammans med handlingen upp en känsla som kan stanna kvar hos tittaren långt efter att filmen tagit slut.

Flugan

Filmen Flugan från 1986 är ett ypperligt exempel på hur ett laboratorium används för att experimentera med teleportering. Forskaren Seth Brundle är en smått galen vetenskapsman som håller på att ta fram en maskin för att förflytta levande materia. På fyllan tycker han att det är en god idé att använda sig själv som försöksobjekt. Han hade dock inte räknat med att en fluga råkade befinna sig i maskinen samtidigt som han tryckte på knappen. Flugans DNA blandas med hans egen och experimentet tar en illavarslande vändning när han sakta börjar förvandlas till en fluga. Han klättrar runt på väggarna i det stora laboratoriet medan kroppen sakta förändras.

Resident Evil

Den populära filmserien Resident Evil utspelar sig i en värld där det stora läkemedelsföretaget Capcom har spridit ett virus som får alla som kommer i kontakt med det att förvandlas till människoätande zombies. Miljöerna utspelar sig till största del i gamla laboratorium och övergivna kontorsbyggnader samt på stora sjukhus. Den dystopiska tonen genom hela filmserien är ständigt närvarande när huvudkaraktären Alice, som spelas av Milla Jovovich, försöker hitta ett botemedel och ställa företaget till svars. Miljöerna är mycket läskiga och återspeglar landskap och platser ur de populära tv-spelen med samma namn. De sex filmerna i serien släpptes mellan 2004 och 2016.

Robocop

Filmen Robocop spelades in för första gången 1987 och är själva sinnebilden för industrialisering och science fiction. Genom hela filmen visas otaliga scener i industrikomplex och själva slutscenen i ett övergivet stålverk får publiken att bita på naglarna av nervositet. Slutscenen filmades i ett riktigt stålverk som hade lagts ner några år tidigare i Pittsburgh i USA.