Vilket medium och ämne som väljs för ett kylsystem beror mest på systemets syfte. I kylskåp och luftkonditioneringsaggregat används gaser, eftersom kompression och expansion av gaser orsakar stora temperaturskillnader, i form av värmeutsöndring vid kompression och värmeabsorption, alltså kylning, vid expansion. Olika gaser har använts genom åren, och under ett tag var freoner mycket vanliga i både kylskåp och som drivmedel i sprayburkar. Det tog många år av undersökning för att avgöra att freonerna som var så frekvent använda skadade ozonlagret som är nödvändigt för all flora och fauna på jordens yta. Då tvingades man övergå till andra gaser att ersätta dessa med, och efter årtionden av förbud mot dessa ämnen har ozonlagret börjat återhämta sig.
Luftkylning handlar också till viss del om att skapa tryckskillnader mellan framsidan och baksidan av en fläkt, eftersom luft, som är en sammansättning av ett flertal gaser, följer samma termodynamiska regler som gaserna i ett slutet kylsystem och alltså får lägre tem
peratur vid lägre tryck. Men eftersom lufttrycksskillnaden är liten i förhållande till den i ett slutet system handlar luftkylning mestadels om att cirkulera en tillräckligt stor mängd luft genom en uppsättning kylflänsar, som ofta består av en effektiv termiskt ledande metall. Kylflänsar är utformade som en slags kam vars tänder är extremt “djupa” och därmed bildar ett block fyllt med upphöjningar. Dessa skapar större yta som luften kan komma i kontakt med och därmed göra kylningen mer effektiv.
Om man använder vätskor kan man inte använda en kompressor för kylning som man gör i ett kylskåp, utan måste istället förlita sig på simpel cirkulation av kylmedlet mellan värmekällan och en värmeväxlare som kan kyla ner det uppvärmda kylmedlet. Vatten är ett mycket vanligt kylmedel eftersom vi har mycket av det och det har hög värmekapacitet och därmed kylförmåga. Ammoniak är också ett effektivt kylmedel men är mycket mer korrosivt och därför svårare att använda.
