Kylfläktar är grunden till nästan all kylning, dessvärre även vattenkylning. Detta eftersom även kylvattenslingan måste kylas med någon slags värmeväxling och luftcirkulation helt enkelt är den enklaste metoden för detta. Luftkylning är mindre effektivt än vattenkylning eftersom luft har mycket sämre värmeledningsförmåga än vatten, delvis eftersom det är en gas och delvis för att vatten har mycket hög värmekapacitet och därför kan absorbera mycket värmeenergi.
En fläkt är utformad med ett flertal blad som är lätt böjda, runt en central axel. Bladen har denna form för att skapa en tryckskillnad mellan översidan och undersidan, vilket orsakar luftrörelse kring och igenom fläkten. Den ökade luftrörelsen gör att mer värmeenergi kan ledas bort. En fläkt är dock begränsad i sin effekt om den inte kombineras med en kylfläns, ett block av något värmeledande material med en mängd kammar ovanpå. Dessa upphöjningar ökar kylflänsens yta som kan exponeras för den cirkulerande luften och därför leda bort värmen från ett annat objekt. Samma princip gäller för en radiator för vattenkylning.
Fläktar kan ha många olika extrafinesser såsom temperaturmätare som ökar deras rotationshastighet och därmed kylningseffekt. Detta kan lätt observeras i datorer som har varit igång en stund och börjar bli mycket varma, om datormodellen och fläkten har denna systemskyddande funktion.