Ledningar för vattenkylning

Det traditionella och mest praktiska valet för vattenkylning är helt vanlig plastslang. De är enkla att anpassa till rätt längd, relativt lätta att rengöra och man kan se i dem om vattnet i systemet bör bytas ut. Dessutom kan man använda färgat kylvatten för att få en intressant look för sitt system. Plastslangar kan medfölja i kit eller köpas i byggvaruhandel, och vilken tjocklek du behöver för ditt kylsystem anges i dess instruktioner. Man kan också använda gummislang, silikonslang, eller vilken annan typ av slang som helst så länge den följer de dimensioner som krävs av systemet.

Något som är något mer visuellt intressant är faktiska rör för vattenkylning. Dessa kan bestå av både glas eller metaller. De är svårare att hantera då de till sin natur inte är flexibla likt slangar och måste planeras mer detaljerat kring datorns övriga komponenter. Det går att utforma kylsystem med rör av alla möjliga material, men tänk på att inte kombinera vissa metaller såsom mässing med aluminium, då kontakt mellan dessa i kombination med vatten orsakar korrosion vilket leder till läckage. Det vill du absolut inte orsaka genom dålig planering. Det enklaste sättet att undvika den typen av korrosion är att använda rördelar och anslutningar av samma material så långt det går och att undvika att använda aluminium i kombination med andra metaller för ditt kylsystem så långt det går, eller använda uteslutande aluminium. Orsaken till korrosionen som kan uppstå mellan olika metaller är deras relativa elektriska potential, vilket om denna skillnad är för stor kan orsaka i stort sett vad som sker i ett batteri, där elektroner vandrar från den ena metallen till den andra och orsakar oxidation och reduktion. Dessa reaktioner påverkar metallens strukturella integritet, liksom rost gör för järn, så det är något du absolut vill undvika i ditt kylvattensystem.

Oavsett om du väljer slangar eller rör till ditt kylsystem är det viktigt att anslutningarna är täta, så se till att använda packningar av god kvalitet i rätt storlek när det hela monteras. Dra samtidigt inte åt för hårt så att eventuella plastdetaljer spricker, utan använd sunt förnuft.

När kylsystemet ska fyllas med vatten måste det köras separat från resten av datorns system i ett dygn så att det finns tid att upptäcka eventuella stora eller små läckor och åtgärda dessa utan att de andra komponenterna har skadats av kortslutning. En bra idé är också att lägga ut papper i botten av chassit så att det är enkelt att se var dessa eventuella läckor är.

Kyla servrar med självdrag

Ett rum med många servrar eller datorer blir snabbt varmt och för att de tekniska prylarna inte ska bli överhettade krävs det att det finns en bra kylning för systemen. Att kyla ner en vanlig persondator kräver inte lika mycket energi som en hel datorcentral men även en enda dator blir varm, vilket du säkert har märkt på din egen dator ibland.

[IMAGE=cnkvoocHKFMV.jpg]

Ett forskarteam från Rise SICS North bedriver forskning i Luleå på hur man kan minska energiåtgången när det gäller att kyla ner dataservrar och datacentraler. De har kommit på några fiffiga lösningar som i framtiden skulle kunna halvera energiåtgången för kylning av data. I en tid där el och energi är ett stort samtalsämne och miljötänket gör sig gällande är det viktigt att komma på lösningar även för tekniken, och inte bara för gemene mans villauppvärmning, stadens elnät eller för företagen.

Har du ett företag kanske du vill hitta en bra lokal, och din nästa lokal eller kontor kan du hitta med hjälp av Workaround som förmedlar kontor och lokaler. Surfa in på deras hemsida och ta en titt själv, du får dessutom hjälp med förhandling om hyra och utvärdering. Kan det bli enklare? Ska du ha lokalen till datacentral kan du dessutom behöva fundera på kylningen, så åter till den aktuella forskningen.

Använda självdrag

Vad forskarna har funderat över är om det går att kyla datorerna med hjälp av självdrag och en skorsten. Detta innebär att servrarna byggs ovanpå varandra och i en cirkel så att de skapar varm luft inuti cirkeln, bakom sig. Denna luft kommer att stiga upp genom skorstenen och vidare bort och det skapas då ett undertryck i rummet som kommer att suga in svalare luft i mekaniken som då kyls.

Ett krux med detta är att det tar en stund innan servrarna blir tillräckligt varma för att kunna producera värme som är tillräckligt varm för att luften ska stiga, och under tiden behövs kylfläktar som ändå kyler mekaniken. Det pågår även funderingar kring hur den varma luften ska kunna återanvändas, eller i alla fall värmen i luften. Det finns ventilationssystem med värmeåtervinning, och detta är något som forskarna tittar på för att kunna lösa biten med serverkylningen.

Energimyndigheten har gått in och sponsrat forskningsprojektet med över 3 miljoner kronor och förhoppningen är att det i framtiden ska gå att minimera kylningen med kylfläktarna och på det viset spara både pengar och energi.

Redan idag finns det flera exempel på spillvärme från datacentraler som kopplas in i fjärrvärmenätet men visionen är att kunna använda värmeåtervinningen till mer än det. Luften är ungefär 35 grader varm så den hade fungerat bra i växthus eller på andra ställen som behöver en högre temperatur. Vi får se vad framtiden har i beredskap, men en sak är säker. Datorvärlden har bara sett början ännu…